Hej bloggen! Vi har det bra tack. Vi är glada över familjetillökning i form av en osynlig vän till 6-åringen och så tampas vi med en 5-årings vårkänslor som fyller hela Finland och lite till. Vi har sett snödroppar på Albertsgatan (mycket hoppingivande, vet inte varför jag tycker den gatan är den mörkaste i hela Helsingfors).

Jag själv är en lugnare och nöjdare typ än på länge. Försöker förverkliga gamla drömmar och ta dagen som den kommer. Sluta stressa. Känna efter mera. Cykla hem lådcykeln. Äta mindre socker. Kramas. Möblera om. Öppna min hemsida. Studera färdigt (oj så nördigt glad jag kan bli av att lära mej att koda). Tejpa upp favoritrecept innanför köksskåpen. Ha konstruktiva samtal. Ordna fest. Leka bibliotek. Resa på årtiondets äventyr. Jobba. Rida. Rita. Skratta och gråta. Utan tidspress.

Ungefär så.

Så här under kommer den bästa to do-listan jag funnit hittills. Och vi kanske ses nångång igen, visst?

Ha det bra bloggen!

kram,
Pia

To Do List from Yaniv Fridman on Vimeo.

 

   

    

Det här är kvällens fonduepanna. Men strunt nu i den, jag försöker illustrera fönstret in till våra grannar. Grannarna är mycket mycket gamla, kör rollator och går i framstupa ställning. Och jag tror att 90% av typerna i detta hus hör till samma åldersklass. Och en av de mer rakryggade är de facto så rakryggad och stel att 6-åringen och jag oftast har lust att gömma oss bakom hissdörren och ropa BU för att se om han ens kan vända på huvudet.

Nåväl, tillbaka till de grannarna bakom fönstret. Papi stod och städade köket sent sent en kväll efter en middag med gäster och kastade i misstag en blick över gården till grannen. Där stod gamyldamen och bredde nattmackor. Naken. Papi har inte riktigt varit sej själv sen dess.


   

Jag lämnar bloggen för veckoslut nu. Tänker göra saker jag aldrig gjort tidigare, börja med att leka Star Wars i eftermiddag och dra vidare på nya äventyr imorgon.

PS Skrutte; får den här plats på din playlist? Eller Katie här lite neråt?


   

    

Jag fick en fin award av Monstermamman. Awarden innebär att jag ska skriva 7 fakta om mej själv och nu har jag skrapat huvud i nästan en vecka.

1 - likt H. Grants karaktär i Notting Hill utropar "oops-a-daisy" då han tappar greppet om staketet så spontanropar jag "djiiis" om jag håller på att ramla omkull/tappa greppet.

2 - en tid gick jag hög på ordet "lustig", sade det minst 10 ggr i timmen. Det var före jag började blogga och det ska vi alla vara glada över att den fasen är över.

3 - jag är blyg och avig på facebook. Kan inte skriva en status eller publicera nåt alls. På sin höjd kan jag trycka på "gilla" och skriva grattis åt folk. Men sen kan jag nog vika ut mej här på bloggen. Det känns fånigt.

4 - jag äger ett museiregistrerat fordon. Väldigt ofta ringer nån försäljare och tror att jag vill beställa på motorrelaterade tidningar eller samla på bilder av gamla bilar. Det vill jag inte.

5 - vi seglar en vecka varje sommar. Har gjort det minst 22 somrar av alla 31. Ändå måste jag lära mej styrbord och babord och precis allt annat om från början varje sommar. Det känns som Groundhog Day.

6 - jag är allergisk mot folk som velar i oändlighet, folk som pjoskar och folk som försöker ta hand om mej mot min vilja.

7 - jag är bra på all mat som innehåller ägg, ju mer ägg desto bättre på det är jag. Omeletter är således min bravur. Så jag mäter mitt kockande på ägg skalen, nej förlåt ägg-skalan.

Jag vill ge över till Östermyran. Mest för att vi nyligen fann en gemensam nämnare och jag dör av nyfikenhet av att läsa hennes fakta.

Och så tycker jag att alla som läst mina fakta ska ge sin egen version på punkt 1. Vad är ditt spontanuttryck? Kom igen, alla har ett.


   

Det var en gång tre kvinnor som fick tillgång till den magiska bassängen och alla fick ett hopp var. Bassängen fungerar så att då man hoppar i och samtidigt ropar ut det man vill landa i, så går det i uppfyllelse.

Den första kvinnan tog sats och just som hon hoppade ropade hon "champagne!". Skum och bubbel, det gick i uppfyllelse.

Den andra kvinnan tog sen sats och ropade "pengar!". Skrammel och klirr och hon landade i en bassäng av pengar.

Den tredje kvinnan fick bråttom att klä av sej och just som hon hoppade kom hon på att glömt ta av sej sin dyrbara klocka. "Shit!" skrek hon.

Vem var denna tredje kvinna? Hon är kvinnan med hunden som bajsat ner gatorna i den här stan under hela vintern. Inget konstigt i det. Problemet är att kvinnan inte plockar upp efter sin hund. Det som göms i snö kommer fram i tö, alla vet det. Så ni kan se detta som det årliga hat-inlägget mot den skit som finns  ö v e r a l l t. Jag hoppas alla ni som inte plockar upp efter era små älsklingar kommer att halka och landa i skiten. Ni förtjänar det.