Hitta tjuven!

Och då vi är inne på appar, den med barn som känner till eller läser om Lasse Majas Detektivbyrå ska prova på följande app: LasseMaja - Hitta tjuven. Kostar en liten slant men fungerar desto bättre.

bildkälla

Spelet påminner lite om Vem där, dvs man ska ta bort misstänkta med uteslutningsmetoden. Spelet kräver att man känner till personerna i Valleby.

     
Publicerad 07.03.2012 kl. 11:55

parkerings(kn)appen



Peppe tipsade för ett tag sen om olika app:ar i Hbl. Jag passade på att ladda ner Parkkinappi eftersom jag aldrig har parkeringspengar då det väl behövs och jag med andan i halsen försöker rafsa ihop det jag behöver, speciellt då jag är ute och träffar kunder.

Nu har jag testat och det fungerar suveränt. Det kostade att ladda ner plus att de vill ha 0,50 för besväret (du kan skippa den avgiften om du lägger ut det på fb), men jämfört med slantsrulet och att söka P-automat så var det nog värt det. Iallafall för en yrpanna som jag.


    
Publicerad 07.03.2012 kl. 11:44

ett äventyr är bokat

Vi har varit sugna på en resa ren en längre tid. Först skulle vi åka till värmen i april men nu har vi ångrat oss. Ända sen jag läste om Treasure Room på bloggen Heja Abbe har ett äventyr spökat i bakhuvudet. Ett äventyr för en mami, en papi och två kids. Så april blir juni och värmen blir skattjakt på Legoland – ett äventyr som går via Travemünde, Legoland, Köpenhamn, övernattning på bondgård, Kolmården och till sist Stockholm.

Vi har inte avslöjat detta för barnen ännu. Jag ska fixa till en alldeles egen äventyrskarta först och så berättar vi sen närmare. För att lite tygla förväntningarna. Men som väntat håller jag på att skutta ur byxorna här. Hur ska jag kunna vänta till juni. Och hur ska jag hålla mej från att berätta.

Krejsiroligt och massor med utropstecken!



PSSST! jag litar på att den som känner våra filurer INTE berättar. Kapish?
  

  
Publicerad 06.03.2012 kl. 21:27

självkritiken, angsten och försoningen

Jag tänkte angsta halvt ihjäl igår. På nivån tröstäta minst fem chokladplattor och slå huvudet hårt i husväggen. Och jag tyckte det var bäst att hålla långt avstånd från bloggen. Det var i sej en helt bra idé, men samtidigt tycker jag att lika bra att skriva ut det. Det här är en positiv blogg – men inte ska nån tro att jag dansar fram längs med gatan hela tiden.

Idag har det varit en så tusenfallt bättre dag. Och då är det så mycket lättare att skriva om angsten också. Och så har jag lärt mej att det är okej att känna sej platt som en pannkaka – liten, skiten och sliten. För hittills har jag alltid lyckats skrapa upp mej efteråt och resa mej som en lite bättre typ.

Jag kan nog. Jag är bra. Kruxet är att jag själv är den jag har svårast att övertala.




   
Publicerad 06.03.2012 kl. 19:05

Pia Dorgenmorffer

  

Det har grott i bahuvudet sen i lördags, jag ser ut som Daria Morgendorffer. Om de bestämmer sej för att göra en IRL film med henne så kan jag tänka mej att ställa upp.


    
Publicerad 05.03.2012 kl. 23:18

familjen Lugg

Glömde berätta, vi är nuförtid'n familjen Lugg. Eller förutom Papi då – men honom ska vi nog övertala också.




     
Publicerad 04.03.2012 kl. 22:07

sagokrisen

5-åringen har idag bestämt meddelat att hädanefter är jag förbjuden att använda röster då jag läser sagor.

– tänk om vi har fönstret öppet och nån hör! Tänk!

Jag snyftar en smula och hoppas hon glömmer det fort. För visst måste det vara röster! Hur ska man annars komma i stämning eller veta vem som pratar när. Jag har hela tiden anat att vägen från galet rolig mamma till galet pinsam mamma är kort. Men inte hade jag tänkt att vi skulle komma dit så här fort. Som tur håller hennes äldre syster ännu min sida.


    
Publicerad 04.03.2012 kl. 22:05

matdagen



Krejsiga mängder mat idag. Först friluftsdag med förskolan och vi försökte övertala varann om att det är ett positivt problem att ha för mycket bulla. (Det här är 1/3).



Hemma kom vi ihåg vår matsal. Vi är såpass ovana med ett sånt begrepp att då vi väl kommer ihåg att äta där så känns det som om man var på restaurang. Då ska det vara servetter och ljus och hela paketet. Pirkka-blommor också.



Efteråt bjöd kidsen på picnic. Vi lekte det var sommar och vi var på stranden. 5-åringen fick Hello Kitty wc-papper i gåva av sin momi och nu används det som servetter/hushållspapper i deras lekkök. Inte kan man nu offra det ner i byttan heller. Doftar gör det också (barnen var hänförda medan jag grimaserade i smyg). Vi räknade ut att det pappret räcker till 250 picnicar. Ojoj.

Men nu hettar både mina kinder och min mage.


    
Publicerad 04.03.2012 kl. 22:00

släktingdagen



Vi har hängt hela dagen med min släkt. Det är hopen där i skogsbrynet. Traditionell vinterdag kallas detta och släktingarna, de är så sympatiska och kivoga. Okej, kanske lite små på bilden men tänk er kusiner, farbröder och en faster som banne mej alltid alltid alltid har bra och konsktruktiva saker att säga. Hemskt högljudda också, men på ett hemtrevligt sätt.



5-åringen visade sej vara en riktig Gunde på skidor. Vi har mest skrinnat denna vinter så måste verkligen skida mer innan det är för sent.



Det var hurja fart hela dagen och så god mat att vi förätit oss. Först grillad korv på isen och sen den mustigaste köttsoppa som smakats i Norden. Nu tycker jag vi kan begrava talesättet släkten är värst och börja tala sanning. Släkten är bäst.


     
Publicerad 03.03.2012 kl. 22:07

just snygg sorti

Lördag morgon i Rödbergen. Klockan är strax efter åtta. Du vinglar hafsigt ut genom ytterdörren samtidigt som du kränger på jackan och försöker pressa ner halsduken i väskan. Två killar kommer gående och du ramlar nästan i famnen på dom. De tittar menande och med en glimt i ögat på dej. Sen tittar de på varann och mumlar nåt om en bra kväll.

Och du står som ett fån.

Sen vill du skrika efter dom. Nej, ni har fel! Felfelfel! Jag har nyss vaknat, brett fullkornssmörgåsar åt mina barn, packat danskläder och har bara lite bråttom. Bara det. Jag är en morsa som slocknat framför Skavlan igår och säkert dreglat lite på dynan. Sen har jag klätt på mej i mörkret före alla andra vaknat och råkat hafsa på mej svarta strumpisar och trikåklänning, samma jag hade igår. Inte för att festa utan för att de är bekvämast för mina magkorvar. Jajaja, jag har små stövletter. Men bara för att jag fick en släng av fåfänga och ville vara lite fin. Min smink är slarvig och håret på ända. Jag är en morsa som ska gå till frissan och läsa damtidningar. Hör ni det? Jag fick bara så sjuttons bråttom. Hör ni det?

Men killarna är ren långt borta. Lönlöst att öppna munnen. Lika bra att ställa ner väskan, knäppa jackan, knyta halsduken och dra en mössa över sängkammarrufset. Dra ett finger under ögonen för att kolla om mascaran är på kinden. Så inte fler tror du är en tjej som går the walk of shame.




PS den som inte vet vad en walk of shame är för nåt, den kan ju tex läsa här.
    


    
Publicerad 03.03.2012 kl. 21:51

nya specs





Eftersom de tidigare hade en träff med ugnsluckan och inte mådde så bra, så har jag nu nya. Det tog mej bara 4 månader att fixa det. Två för ens pris betyder ett par nästan likadana som de gamla (till höger) och ett par väldigt otippade i vinrött. Gräsligt svårt att fota glasögon och se normal ut samtidigt. Gick inte, blev som en bibliotekarie som bjuder barnen på snask längst bak bakom hyllorna.

Nu ska jag skicka veckans stora alster till tryckeriet och sen ta fredagsmys.


EDIT: ursäkta ensamjobbarens torra humor..
    
Publicerad 02.03.2012 kl. 14:57

sweet come back

Åååh, Morzan is back in town! Eller tja, de har flyttat till landet. Vilket gör det ännu mer spännande juh! Läsläsläs HÄR.


     
Publicerad 02.03.2012 kl. 08:27

lunchtankar



Medan andra slafsar i sej nudlar vid datorn, springer på sushi, tar en sallad med kollegerna eller äter ärtsoppa på studentcafét – då ligger vi här och läser tidningar. 6-åringen mår inte ett skvatt bättre och jag tyckte att en liggande lunchpaus med serietidningar är lika bra. Nu har hon somnat och jag jobbar vidare.

Ni märker kanske att februari i bilder sen också sket sej grundligt för mej. Ursäkta ordvalet. Men HUR i allsin dar ska man fixa till min flyktighet? Jag är så trött på mej själv. Om jag skriver att 5-åringen är som en skakad jaffaflaska så är jag som en slemmig groda som hoppar omkring ofokuserat. Precis allt blir på hälft, förutom jobbet då.

Bah.


    
Publicerad 01.03.2012 kl. 13:03

kalaskakan





Kakan är köpt, innan nån frågar.


  
Publicerad 01.03.2012 kl. 10:49

strykfint



Jag har en stark misstanke att hela vår dagisavgift går åt till strykpärlor. 5-åringen hämtar hem minst ett mästerverk per dag. För att inte tala om de mästerverk hon producerar här hemma.


   
Publicerad 01.03.2012 kl. 10:34